Placering på akuten under AT - Linköping

Enligt SYLFs AT-rankning erbjuder en fjärdedel av orterna akutsjukvårds­avsnitt och var femte AT-läkare genomför det. Omdömena landar generellt högt och man upplever sig som en viktig del av verksamheten och har ofta gott stöd av kollegorna. Det är första gången SYLF mäter dessa placeringar i sin AT-rankning. 

Vi har kontaktat några sjukhus som har erbjudit rena placeringar på akutmottagningen till sina AT-läkare. Vi vill att de berättar hur de gör och vad de har för erfarenheter. Vi i SWESEM menar att vi bäst lär av varandra för att kunna skapa kvalitativa akutsjukvårdsplaceringar när BT skall införas. 

Vi börjar med att Linköping/Motala får beskriva sitt upplägg. 

Anna Berg är specialist i akutsjukvård och AT-studierektor för akutblocket på US i Linköping:

Jag ska försöka redogöra lite för hur vi gör i Linköping och Motala som faller under samma organisation.

Vi har helt enkelt kortat ner medicin- och kirurgblocken och tagit ca 6 veckor från var och en av dessa och gjort ett eget, separat block som vi kallar akutblocket. Detta är fristående från de andra blocken och bedrivs på akutmottagningen antingen på US i Linköping eller på LiM i Motala. Akutkliniken i Linköping är ju en egen klinik, helt frikopplad från medicin- och kirurgklinikerna och därför sker all schemaläggning och all handledning på akuten så blocken blir helt separerade från varandra. Vi bedriver akutsjukvård linjelöst med specialister i akutsjukvård som handledare och bakjourer så under AT-läkarnas akutblock får de verkligen lära sig akutsjukvårdstänk, linjelöst och symtombaserat enligt Swesems riktlinjer. Vi lär dem tänka som akutläkare, helt enkelt.

Detta innebär ju att fokuset på medicin- och kirurgblocken då blir lite annorlunda. Där är de i princip inte placerade på akutmottagningen alls (undantaget några enstaka pass under medicinblocket i Motala). De är placerade på avdelning, mottagningar och diverse kirurgiska enheter (HPK, urologi, KK, ortopedi, ÖNH mm). 

Totalt är de hos oss 12-13 veckor varav några veckor kan falla bort pga valfria placeringar, forskning och några som har pedagogisk AT som ibland gör annat under en kortare period. Jag fungerar som deras huvudhandledare under placeringen men eftersom jag inte alltid arbetar tillsammans med dem och ser dem i det dagliga arbetet blir min roll mer av en mentor som de kan komma till om det är något som schematekniskt eller socialt inte fungerar, om det har hänt något och de behöver prata av sig eller om det blir problem så att de inte riktigt uppfyller målen. Den dagliga handledningen "på golvet" sköts av vår ledningsansvariga läkare/bakjour, en position som finns dygnet runt och som är specialist och bakjourskompetent. Vi har rutinen att alla icke-legitimerade läkare ska stämma av handläggningen av alla patienter med en specialist i akutsjukvård. Detta för att säkra kvaliteten på såväl patienthandläggningen som på handledningen och utbildningen. Dessutom behöver vi värna om klinikens resurser så att de inte beställer en massa icke-akuta undersökningar osv. 

Vi har haft det här upplägget med akutblock sedan 2011/2012 någonstans och AT-läkarna uppfattas vara mycket nöjda med akutblocket. Vid utvärderingar ligger vi alltid bland topp två bästa klinikerna vilket ju är roligt och vittnar om att vi gör något bra. Visst ställer det en del krav på oss som klinik och mina kollegor men jag tror att det ger väldigt mycket tillbaka. Vi har ju flera som uttryckt intresse att få börja göra en ST i akutsjukvård hos oss.

AT-läkarna Alexander Smedberg och Nathalie Olofsson med Akutläkarspecialist Anna Berg

Vilka fördelar ser ni med en sammanhållen placering?

AT-läkaren Nathalie Olofsson menar att det är bra med en sammanhållen placering på akuten eftersom att man är inne i tänket hela tiden och man utvecklas mer än vad man skulle göra på enstaka dagar här och där. Man kommer enklare in i arbetssättet och det kollegiala samarbetet. Hennes kollega Alexander Sandberg tillägger att det blir naturligt med ett akutblock på ett universitetssjukhus som sköter akutmottagningen nästan helt med egen bemanning av akutläkare. Det ger även en bättre insikt i hur akutmottagningen i sig fungerar.

Hur fungerar den kliniska handledningen?

De tycker båda att den kliniska handledningen på akuten håller hög kvalitet. Eftersom ledningsläkaren handleder och oftast inte har egna patienter så är de väl tillgängliga och kommer nästan alltid snabbt när man ringer efter hjälp säger Nathalie. Att de finns tillgängliga dygnet runt är bra. Handledaren ger gott om tid för frågor och diskussioner och man kan fråga om allt. Alexander lägger till att man ibland ibland av naturliga skäl måste vänta på att handledaren ska bli tillgänglig vilket gör att det egna arbetet drar ut lite på tiden, men oftast får man ju då istället påbörja någon till patient, och så får man senare stämma av flera patienter samtidigt.

Känns det tryggt att ta egna larmpatienter?

Alexander och Nathalie upplever att det känns tryggt att bedöma patienter och att de som AT-läkare har tillgång till stöd. De mest akuta patienterna går oftast inte till AT-läkare, utan till ett specifikt team på akutmottagningen, men även AT-läkare kan undantagsvis få patienter som triageras som röda eller orange. De få tillfällen detta har skett har Alexander upplevt gott och snabbt stöd från specialist. Då brukar alltid handledaren dyka upp snabbt utan att man ringer och vid behov undersöker även de patienten vilket ger extra säkerhet svarar Nathalie.  

Varken Alexander eller Nathalie kan komma på något som inte fungerar tillfredställande. Nathalie tillägger att hon är jättenöjd med placeringen på akuten. 

Vad tror ni är skillnaden jämfört med det föregående upplägget?

Båda menar att det naturligtvis blir svårt att jämföra med annat upplägg när de är vana vid det nuvarande. Alexander kan dock tänka sig att en akutmottagning som drivs av akutläkare leder till att man tänker bredare och att risken minskar något för att man felbedömer en åkomma som direkt kirurgisk eller direkt medicinsk. Förhoppningsvis påverkar detta bredare tankesätt även AT-läkare som är på akutmottagningen.

Vad tycker ni om det kollegiala stödet?

Man har bra stöd av alla kollegor. Vi jobbar i team och sköterskorna är jättebra och tar hand om oss AT-läkare väl. Det är lätt att ha ett utbyte med dem och ställa frågor om rutiner mm. De är till stor hjälp, speciellt när man är ny menar Nathalie. Alexander tycker också att stöd finns både inom läkargruppen på akutmottagningen samt mellan yrkesgrupper. 

Blir det lättare eller svårare att uppfylla Socialstyrelsens målbeskrivning för AT genom en sammanhållen placering på akuten?

Alexander: Utan att ha något att jämföra med skulle min gissning vara att det vare sig blir särskilt mycket lättare eller svårare att uppfylla Socialstyrelsens mål med en koncentrerad placering på akuten. Rent administrativt är kirurgiplaceringen på AT färdig först efter att placeringen på akutmottagningen är färdig, vilket gör det lite besvärligare med påskrifter, men detta är ju ett mindre problem.

Nathalie: Jag tror att det är något enklare att uppfylla kraven nu. Att genomföra undersökningar/ ge behandlingar man inte ha gjort tidigare är lättare när handledaren kommer ihåg vem man är och att man redan har sett det göras med dem. Då är det större chans att man får möjlighet att göra det själv och känner sig tryggare med det. Jag tror att både vi och handledarna tjänar på en koncentrerad placering. Genom att lära känna handledaren kan man be om personlig feedback och får mer utrymme för egna beslut genom vilket man utvecklas!

Nathalie Olofsson, Alexander Smedberg och Anna Berg på akutmottagningen Linköpings US