Börjar alfabetet med B?
I november var jag på kongressen Emergency Medicine for the developing world i Kapstaden i Sydafrika. Som förkurs gavs Airway management for the emergency physician. Det var John Roos, anestesiolog och chef för anestesin på Jooste Hospital som var ansvarig för kursen och den var egentligen framtagen för ambulansförare. Den höga traumafrekvensen i Kapstaden medför att ambulansförare ofta intuberar. Tyvärr har de för det mesta bara midazolam och morfin till sitt förfogande och ingen larynxmask eller annat att ta till om intubationen inte fungerar. - Om man har gjort sex nödtrakeotomier som ambulansförare är det för många. Då gör man antagligen något fel, menade dr Roos. Hans lösning på problemet var den här kursen, som syftade till att öka kompetensen i luftvägshantering. I samband med kongressen gav de kursen för akutläkare.
- Akutläkare måste kunna hantera luftvägen, hävdade dr Roos. - I England backar akutläkarna och låter anestesiologerna komma ned och intubera. Men hur kan man hantera BCD om man inte kan hantera A?
Som svensk akutläkare blev jag förvånad över att höra ett sådant uttalande från en anestesiolog. Men han har förstås rätt. Även i Sverige, där förutsättningarna är så annorlunda jämfört med Sydafrika, måste en akutläkare kunna hantera och bedöma luftvägen. Vi måste under vår utbildning lära oss att intubera, inte bara på operation, utan på akutrummet. Det är svårt att få den utbildningen, för det är faktiskt inte särskilt ofta någon intuberas på akutrummet, men det betyder inte att den ska strykas ur målbeskrivningen.
För att hantera luftvägen innebär mycket mer än att stoppa ned en tub i trakea. Det innebär också en bedömning och ett beslut. Att inte intubera är faktiskt också ett beslut, som måste vila på en korrekt bedömning av luftvägen. Vi måste kunna identifiera en potentiellt svår luftväg, för det påverkar den fortsatta handläggningen. Att kunna hantera luftvägen är också en förutsättning för att kunna ge patienterna den smärtlindring de behöver inför procedurer. I nuläget använder vi onödigt långverkande preparat, eller utsätter patienter för onödig smärta, för att vi inte har den kompetens som krävs.
Det är svårt att upperätthålla färdigheter som inte används, men det är inget argument för att inte lära sig någonting. Om man en gång fått en utbildning förstår man svårigheterna och risken för komplikationer bättre. Att akutläkare lär sig hantera luftvägen ändrar inte indikationen för intubation på akutrummet. Och det ändrar definitivt inte behovet av samarbete med anestesin och intensivvården. Men jag är övertygad om att det ger patienten en säkrare och bättre vård.
Katrin Hruska
ST i akutsjukvård, Södersjukhuset
- Akutläkare måste kunna hantera luftvägen, hävdade dr Roos. - I England backar akutläkarna och låter anestesiologerna komma ned och intubera. Men hur kan man hantera BCD om man inte kan hantera A?
Som svensk akutläkare blev jag förvånad över att höra ett sådant uttalande från en anestesiolog. Men han har förstås rätt. Även i Sverige, där förutsättningarna är så annorlunda jämfört med Sydafrika, måste en akutläkare kunna hantera och bedöma luftvägen. Vi måste under vår utbildning lära oss att intubera, inte bara på operation, utan på akutrummet. Det är svårt att få den utbildningen, för det är faktiskt inte särskilt ofta någon intuberas på akutrummet, men det betyder inte att den ska strykas ur målbeskrivningen.
För att hantera luftvägen innebär mycket mer än att stoppa ned en tub i trakea. Det innebär också en bedömning och ett beslut. Att inte intubera är faktiskt också ett beslut, som måste vila på en korrekt bedömning av luftvägen. Vi måste kunna identifiera en potentiellt svår luftväg, för det påverkar den fortsatta handläggningen. Att kunna hantera luftvägen är också en förutsättning för att kunna ge patienterna den smärtlindring de behöver inför procedurer. I nuläget använder vi onödigt långverkande preparat, eller utsätter patienter för onödig smärta, för att vi inte har den kompetens som krävs.
Det är svårt att upperätthålla färdigheter som inte används, men det är inget argument för att inte lära sig någonting. Om man en gång fått en utbildning förstår man svårigheterna och risken för komplikationer bättre. Att akutläkare lär sig hantera luftvägen ändrar inte indikationen för intubation på akutrummet. Och det ändrar definitivt inte behovet av samarbete med anestesin och intensivvården. Men jag är övertygad om att det ger patienten en säkrare och bättre vård.
Katrin Hruska
ST i akutsjukvård, Södersjukhuset
Kommentarer
Skicka en kommentar