Akutläkaren som idé – ett diskussionsunderlag

Den övervägande delen av debatter, diskussioner och utbildningsverksamheter inom akutsjukvården fokuserar på hanteringen av svårt sjuka, instabila patienter med en given medicinsk diagnos. Akutläkare ses av andra, och ofta av sig själva, som en blåljusspecialitet.

I den dagliga verksamheten på akutmottagningen ser vi däremot framförallt en oselekterad population av stabila, ofta multisjuka, patienter med symtom som ibland kan vara svåra att förklara medicinskt.

Min åsikt är att vår profession borde framförallt se sig som specialister på att diagnosticera och fatta beslut på basen av begränsad mängd information och med klinska bedömningar som främsta hjälpmedel. Vi måste i lika hög grad som vi är specialister på att känna igen det sjuka lära oss att känna igen det friska.

Jag anser att det finns ett glapp mellan å ena sidan en föreställning om en glamorös och dramatisk tillvaro och å andra sidan den mer vardagliga men inte mindre viktiga verkligheten. Det är OK att drömma - men när vår specialitet så tydligt drömmer om något vi inte är så har vi ett problem. Om vi inte vill se verkligheten som den är kommer vi inte att rekrytera rätt, inte att utbilda rätt, inte jobba rätt och inte heller kommer vi att ta den centrala plats i sjukvården som vi, och patienterna, förtjänar.

Tobias Carlson

Kassör Swesem
Sektionschef
Akutmottagningen SU/Östra