PedCC-kurs i Linköping
Akutläkare är specialister i akut omhändertagande i alla åldrar. Det står i målbeskrivningen och vi brukar betona de där olika åldrarna i olika sammanhang, men jag tror få av oss känner oss som experter när vi står inför ett kritiskt sjukt barn. Vi har för liten erfarenhet av barn och inte heller den teoretiska grundkunskapen om barnakutsjukvård. Och om vi har otillräcklig utbildning under ST, blir det ju inte bättre av att det är svårt att upprätthålla och utveckla kunskaperna som färdig specialist. Därför föddes tanken om en avancerad kurs i barnakutsjukvård. Tanken var att några utländska specialister skulle medverka och därför fick kursen namnet - Pediatric Critical Care course. Det var också en möjlighet för SWESEM att stärka samarbetet med vår lillasyster, den nybildade föreningen SWEPEM - Swedish Society for Pediatric Emergency Medicine. Föreningen är till för läkare intresserade av barnakutsjukvård. Det är i nuläget en delförening till Barnläkarföreningen, men akutläkare är förstås varmt välkomna. Kursen förbereddes av akutläkare och barnläkare, med tanken att båda kategorierna skulle vara välkomna att gå kursen.
I slutänden blev det inte riktigt som det var tänkt. Fjorton färdiga och blivande akutläkare från Sundsvall i norr till Ystad i söder, träffades för en tre dagar lång kurs på Clinicum Östergötland i Norrköping. Alla var väl förberedda. Vi hade inför kursen haft inläsningsmaterial och en-timmes webinarier varannan vecka för att gå igenom de teoretiska grunderna. Trots de tekniska svårigheterna som alltid kommer med nya medier, var det uppskattat av deltagarna.
Dagarna på plats var intensiva med praktiska stationer och simuleringar. Jag höll på att starta en brand i mikrovågsugnen med mina värmekuddar som jag hade för att ge dockorna feber. Det är ju så svårt att använda levande markörer när man har barnkurs. Vi hade i alla fall god hjälp av Fridas dotter som spelat in en väldigt övertygande sekvens med ett panikartat ”Nej, jag vill inte”, som strömmade ut ur en liten bluetoothhögtalare under dockan.
Den sista dagen fick vi besök av Marianne Berg, barnanestesiolog på Nya Karolinska och en del av PEP-teamet som hämtar sjuka barn över hela landet och ibland även utanför våra gränser. Det blev ett fantastiskt tillskott med en kort föreläsning om transporter och några simuleringsövningar.
Som avslutning gjorde gruppen en checklista inför barnlarm, en lista med önskvärd traumautrustning och en lista över saker att gå igenom på hemmakliniken efter kursen. För det är bara när vi tar hem våra kunskaper till vår vardag som de gör någon nytta. Ska vi bli experter på barnakutsjukvård är en sådan här kurs bara en liten början. Att döma av entusiasmen och engagemanget bland kursdeltagarna, finns det gott hopp om att vi verkligen är på rätt väg.
/Katrin Hruska, Akutläkare
Ett stort tack till alla som bidragit till skapandet av kursen:
Frida Meyer, Viktoria Dixon, Nicholas Aujalay och Marianne Berg som var med på plats.
Ingunn Ólafsdóttir, Albano De Juan Plaza och Helena Wihlborg som hjälpte till med webinarier och förberedde fall.
Tack till Erika Sahlén, Anneli Holgersson och Roger Larsson på Clinicum för deras oändliga tålamod, tekniska kunnande och allmänna hjälpsamhet.
Och sist, men inte minst, tack till Martin Schilling, Verksamhetschef på Clinicum för allt stöd för att skapa kurser som driver akutsjukvården framåt.
I slutänden blev det inte riktigt som det var tänkt. Fjorton färdiga och blivande akutläkare från Sundsvall i norr till Ystad i söder, träffades för en tre dagar lång kurs på Clinicum Östergötland i Norrköping. Alla var väl förberedda. Vi hade inför kursen haft inläsningsmaterial och en-timmes webinarier varannan vecka för att gå igenom de teoretiska grunderna. Trots de tekniska svårigheterna som alltid kommer med nya medier, var det uppskattat av deltagarna.
Dagarna på plats var intensiva med praktiska stationer och simuleringar. Jag höll på att starta en brand i mikrovågsugnen med mina värmekuddar som jag hade för att ge dockorna feber. Det är ju så svårt att använda levande markörer när man har barnkurs. Vi hade i alla fall god hjälp av Fridas dotter som spelat in en väldigt övertygande sekvens med ett panikartat ”Nej, jag vill inte”, som strömmade ut ur en liten bluetoothhögtalare under dockan.
Den sista dagen fick vi besök av Marianne Berg, barnanestesiolog på Nya Karolinska och en del av PEP-teamet som hämtar sjuka barn över hela landet och ibland även utanför våra gränser. Det blev ett fantastiskt tillskott med en kort föreläsning om transporter och några simuleringsövningar.
Som avslutning gjorde gruppen en checklista inför barnlarm, en lista med önskvärd traumautrustning och en lista över saker att gå igenom på hemmakliniken efter kursen. För det är bara när vi tar hem våra kunskaper till vår vardag som de gör någon nytta. Ska vi bli experter på barnakutsjukvård är en sådan här kurs bara en liten början. Att döma av entusiasmen och engagemanget bland kursdeltagarna, finns det gott hopp om att vi verkligen är på rätt väg.
/Katrin Hruska, Akutläkare
Ett stort tack till alla som bidragit till skapandet av kursen:
Frida Meyer, Viktoria Dixon, Nicholas Aujalay och Marianne Berg som var med på plats.
Ingunn Ólafsdóttir, Albano De Juan Plaza och Helena Wihlborg som hjälpte till med webinarier och förberedde fall.
Tack till Erika Sahlén, Anneli Holgersson och Roger Larsson på Clinicum för deras oändliga tålamod, tekniska kunnande och allmänna hjälpsamhet.
Och sist, men inte minst, tack till Martin Schilling, Verksamhetschef på Clinicum för allt stöd för att skapa kurser som driver akutsjukvården framåt.
Kommentarer
Skicka en kommentar