SWESEM på Riksstämman

 SWESEM arrangerade ett symposium om hur man ska utbilda i akutsjukvård på Riksstämman. Efteråt deltog vår ordförande, Lisa Kurland, i en presskonferens. Här är vårt pressmeddelande.

Akutsjukvård är en ny medicinsk specialitet i Sverige och allt fler sjukhus börjar utbilda akutläkare, vars centrala kompetens är det akuta omhändertagande.  Vi tror att det är ett viktigt steg för att öka kvaliteten i den vård som bedrivs på våra akutmottagningar och prehospitalt. Men även om specialiteten är ny, är förstås inte akutsjukvård i sig ett nytt koncept i Sverige. Alla svenska läkare har i mer eller mindre omfattning tjänstgjort på våra akutmottagningar, med blandade erfarenheter. Många blivande AT-läkare har valt bort sjukhus där de skulle tvingas tjänstgöra ensamma, för att de inte känt sig redo för det ansvaret. Ändå är inte akutsjukvård en obligatoriskt kurs på något annat läkarprogram än i Uppsala.

 Svårt sjuka patienter finns inte bara på akuten. De dyker upp på mottagningar och på vårdcentraler, eller försämras akut under tiden på en vårdavdelning. Därför måste alla läkare kunna känna igen och behandla potentiellt allvarliga tillstånd. Akut omhändertagande måste läras ut på grundutbildningen och vara en central del av allmäntjänstgöringen. Kompetensen måste också bibehållas och utvecklas hos de läkare som väljer att arbeta inom andra specialiteter, där man riskerar att plötsligt stå inför akut sjuka patienter.

I akutsjukvården kan man inte arbeta efter principen att "det vanliga är det vanliga", utan denna måste ersättas av "det farliga är det farliga". Många akuta tillstånd är så ovanliga att man inte kommer i kontakt med dem under sin grundutbildning eller AT. Det ställer extra högra krav på en strukturerad utbildning där klinisk tjänstgöring kan kompletteras med teamövningar och patientsimuleringar.

Det man lär oss i teorin måste man också kunna applicera i praktiken. Att kunna rabbla symtom på hjärtsvikt och KOL är inte till någon nytta, om man inte också lär sig att handlägga en patient med andningssvårigheter. Vi har byggt vår målbeskrivning och specialistexamination på principen att utbildning, kliniskt arbete och examination ska följa samma struktur, s.k. structural alignment.

Läroböcker och föreläsningar har tidigare varit de verktyg som legat till grund för vår utbildning. Men en närmast obegränsad tillgång till högkvalitativt utbildningsmaterial via Internet och möjligheten att diskutera och interagera via sociala media, gör att vi måste se över vårt sätt att bedriva undervisning. Att förbereda föreläsningar för små grupper framstår som bortkastad tid som i stället skulle kunna användas för direkt handledning och feedback.

Sammanfattningsvis behöver alla läkare kompetens inom det akuta omhändertagandet och specialister i akutsjukvård lär vara lämpliga lärare och handledare. Vårt ämnesområde präglas dessutom av moderna lärandemetoder och utnyttjande av tekniska lösningar som underlättar inlärningen.