Dokument för Uppdrag och Gränssnitt


För över 20 år sedan startade akutläkarprojekten i Stockholm, på Södersjukhuset och Karolinska sjukhuset. Själv var jag nummer 7 på Södersjukhuset. Vad jag minns pratade vi redan då om vår roll och framtida kompetens även om sjukhuset som helhet inte alltid var involverat eller delade de blivande akutläkarnas syn. Redan då hade Viktoria Webster med flera arbetat i England och vi var uppdaterade på akutläkarnas uppdrag och gränssnitt. Trots det blev den rådande kulturen övermäktig och klinikernas slutenvårdsprocesser kopierades rakt av. Ett skäl till detta var att vi under flera år inte var närvarande dygnet runt, ett annat var att sjuksköterskorna inte ville ha flera olika system att arbeta efter. Vi arbetade då parallellt med andra jourläkare på akutmottagningen, hade ingen eget uppdrag och vi var långt ifrån specialistkompetenta som akutläkare.

Uppdrag, kompetens och gränssnitt hänger samman. Kort kan man säga att uppdraget i sjukvårdssystemet sätter kraven för den kompetens som sedan ska tillgodoses med lämplig utbildning. Att enbart diskutera utbildning utan att definiera uppdrag eller gränssnitt leder ofta till missförstånd och många akutläkare och andra specialister har svårt att förstå våra kompetensmål, som ofta uppfattas som orealistiska. 

Under de senaste åren har Swesem arbetat med dokument som syftar till att förtydliga akutsjukvården och akutläkarens roll i sjukvårdssystemet. Dokumentet för gränssnittet ( https://slf.se/swesem/app/uploads/2019/10/swesem-policydokument-granssnitt-191003.pdf ) gäller i första hand gränslandet mellan akutsjukvård och slutenvård. Det är av vikt att vi tillämpar det i möjligaste mån så att vi renodlar vad som behöver göras akut av akutläkare och andra akuta processer där patienten gynnas av slutenvårdsläkarens kompetens. I förlängningen måste arbetsuppgifterna för en akutläkare vara i stort detsamma oavsett var i landet (eller världen) vi arbetar. 

Det andra dokumentet är uppdragsbeskrivning (https://slf.se/swesem/app/uploads/2020/11/akutsjukvardens-uppdrag.pdf), som syftar till att beskriva akutsjukvårdens roll i ett systemperspektiv. Vi har koncentrerat oss på akutklinik och akutmottagning men flera områden berörs som till exempel alarmering och prehospital vård.

Det som i nuläget saknas är ett gränssnitt gentemot öppenvården, alltså både primärvård och olika mottagningar och kliniker. Jag hoppas vi kan återkomma i denna fråga snarast. 

Akutläkarnas kompetens är unik. Detta samtidigt som vi är generalister. Hur går det ihop? Vad kan vi bättre jämfört med andra klinikers läkare? Jag skulle vilja hävda att det är vår sammantagna kompetens som är unik. Vi kan på patientnivå avgöra om patienten behöver ett toraxdrän eller ett ultraljud först och utföra dessa beroende på patientens behov. På en akutmottagning kan vi avgöra vilken patient som behöver CT först, patienten med buksmärtor eller barnet med trauma mot huvudet. Vi handlägger patienter utifrån symptom, inte diagnoser eller kliniktillhörighet. I ett sjukvårdssystem kan vi leverera akutsjukvård dygnet runt på de minsta och största sjukhusen, för att öka tillgänglighet för patienterna och effektivitet för övriga läkare. Det är alltså kombinationen av kompetens och logistik vi kan leverera som är unik. 

För att gå framåt i Sverige behöver vi förstå varför vår målbeskrivning ser ut som den gör. Den fyller en funktion också utifrån uppdrag och gränssnitt. Allt detta sammantaget syftar till bättre omhändertagande, inte bara på individnivå utan också på systemnivå. Vår målbeskrivning är slutresultatet av årtiondens erfarenheter från länder som kommit långt i sin organisation av akutsjukvård och vi kan inte godtyckligt hoppa över delar eller moment utan att det leder till begränsningar av vår möjlighet att utföra vårt uppdrag. Det är därför viktigt när vi implementerar dessa dokument att vi tar oss tid att förklara fördelarna på systemnivå. Övriga kliniker och läkare har sällan denna kompetens eller insikt. 

Med hopp om ett bättre år än förra året hoppas jag alla som kallar sig akutläkare i Sverige tar sitt eget ansvar för att uppnå våra kompetensmål väl medveten om att det sällan är möjligt på endast en klinik, ort eller land. Jag hoppas dessa dokument skall bidra till ökad motivationen även på systemnivå. 


För kommunikationsutskottet,

Nicholas Aujalay


Kommentarer