Akutsjukvårdens pionjärer - SWESEMs historia
Akutsjukvård firar 10 år som specialitet i Sverige. 2008 fick vi våra första specialister i akutsjukvård. Men utvecklingen började redan i slutet av 90-talet. I en serie blogginlägg berättar de sin - och vår - historia. Först ut är Kerstin Skog Tigerström, akutläkare vid Universitetssjukhuset i Linköping.
Berätta om när du första gången hörde talas om akutläkare i ett svenskt sammanhang
Under hösten 1998 av min chef på kirurgkliniken SÖS som tyckte att det var en bra idé och vid ett symposium om Akutmottagningsläkare under Svenska Läkarsällskapets Riksstämma nov-98.
Var kom idén ifrån?
Landstingspolitikerna i Stockholm såg sig nödgade att se över det akuta omhändertagandet av patienter då man ett par år tidigare lagt ner flera akutsjukhus i länet. Efter en omfattande utredning 1998 föreslogs en successiv utveckling mot en modell med akutläkare likt den redan etablerade specialiteten Emergency medicine i de anglosaxiska länderna.
Med fast anställda läkare med specialistutbildning inom akutsjukvård såg man bl.a. fördelar som ökad kvalitet och effektivitet vid akut omhändertagande, ökad teamkänsla, bättre förutsättningar för forskning och utveckling inom området samt att utbildning av slutenvårdsspecialisterna skulle förbättras då man skulle störas mindre av jourarbete.
Kirurgkliniken på Södersjukhuset där jag arbetade fattade då ett snabbt ett beslut att avsätta medel för ett projekt om att införa akutläkare på Södersjukhuset. Anledningen var att de nu såg en möjlighet att kunna få till en bättre ST-utbildning för sina blivande kirurger om man avlastades arbetet på akuten samt att det gavs en möjlighet att förbättra arbetsmiljön för alla personalgrupper på akuten med fast anställda läkare med särskild kompetens.
Januari 2000 anställdes de första ST-läkarna i akutsjukvård på Södersjukhuset
Vad önskar du att du hade förstått bättre när du gav dig in i akutläkarvärlden?
Jag hade önskat att vi från första början hade haft ett ännu större fokus på den framtida arbetsmiljön!
Samtidigt är det först nu när vi är på plats och arbetar heltid på akuten som vi kan börja se om vi har ett hållbart schema, har rätt arbetsuppgifter, om vi fördelar arbetet i teamen på bra sätt och om vi har rätt och/eller tillräcklig kompetens för arbetsuppgiften mm. Den utvecklingen måste nog gå snabbare så att vi inte förlorar kompetens /läkare på vägen.
I Linköping/Motala där jag är verksam, har vi idag 24 specialister och 37 ST-läkare i Akutsjukvård. Vi har kommit långt i utvecklingen till en akutläkarbemannad akut men det största hotet för en hållbar utveckling är om vi inte får till en hållbar arbetsmiljö.
SWESEM arbetar idag med att ta fram en arbetsmiljöpolicy som förhoppningsvis kommer att vara en hjälp på vägen till en hållbar arbetsmiljö över tid!
Vilket råd hade du givit dig själv så här i efterhand?
Det råd jag skulle ge mig själv är att implementeringen av en ny teammedlem ( läs akutläkare)på akuten tar tid och måste förankras i alla led ännu mycket mer än vad du tror!
Att bygga nya team tar tid! Att bara få till gemensamma arbetstider tar tid !
Och att samarbetet med de kliniker som ska avvecklas från akuten måste vara tydligt och ömsint med god förståelse för att andra inte har kommit lika långt i tankarna om förändringen som du själv!
Hur tänker du kring utvecklingen idag?
Jag ser en ”baby boom” av akutläkarsatsningar i landet sedan det blev en basspecialitet i akutsjukvård, vilket är fantastiskt kul!
De landsting som redan nu har utbildat ett flertal specialister får nog räkna med att dela med sig av dessa till de som är i startgroparna att införa ST-utbildning i akutsjukvård. Då går utvecklingen i Sverige lite snabbare och det tjänar vi alla på. Att engagera sig i de etablerade chefs-och utbildningsnätverken är en god hjälp.
Jag hoppas att alla jobbar hårt för en hållbar arbetsmiljö som inte bara handlar om schema utan lika mycket om att man har rätt kompetens för arbetsuppgiften! Det betyder bl.a att man inom en akutläkarverksamhet måste schemalägga för fortbildning då det sällan finns ”luft i systemet” .
Är vi där du trodde att vi skulle vara för 18 år sedan?
Jag hade nog trott att utvecklingen hade varit mer jämn över Sveriges landsting idag och inte att det fortfarande finns landsting som ännu inte påbörjat sin akutläkarsatsning.
Vilka personer som varit viktiga för utvecklingen av akutspecialiteten i Sverige vill du nominera till att beskriva sina erfarenheter?
Jag vill nominera Akutläkare Pia Malmqvist vid ALB och Professor i Akutsjukvård Lisa Kurland vid Örebro Universitetssjukhus som på olika sätt arbetat för utveckla akutläkarspecialiteten i Sverige.
Kerstin Skoog Tigerström
Berätta om när du första gången hörde talas om akutläkare i ett svenskt sammanhang
Under hösten 1998 av min chef på kirurgkliniken SÖS som tyckte att det var en bra idé och vid ett symposium om Akutmottagningsläkare under Svenska Läkarsällskapets Riksstämma nov-98.
Var kom idén ifrån?
Landstingspolitikerna i Stockholm såg sig nödgade att se över det akuta omhändertagandet av patienter då man ett par år tidigare lagt ner flera akutsjukhus i länet. Efter en omfattande utredning 1998 föreslogs en successiv utveckling mot en modell med akutläkare likt den redan etablerade specialiteten Emergency medicine i de anglosaxiska länderna.
Med fast anställda läkare med specialistutbildning inom akutsjukvård såg man bl.a. fördelar som ökad kvalitet och effektivitet vid akut omhändertagande, ökad teamkänsla, bättre förutsättningar för forskning och utveckling inom området samt att utbildning av slutenvårdsspecialisterna skulle förbättras då man skulle störas mindre av jourarbete.
Kirurgkliniken på Södersjukhuset där jag arbetade fattade då ett snabbt ett beslut att avsätta medel för ett projekt om att införa akutläkare på Södersjukhuset. Anledningen var att de nu såg en möjlighet att kunna få till en bättre ST-utbildning för sina blivande kirurger om man avlastades arbetet på akuten samt att det gavs en möjlighet att förbättra arbetsmiljön för alla personalgrupper på akuten med fast anställda läkare med särskild kompetens.
Januari 2000 anställdes de första ST-läkarna i akutsjukvård på Södersjukhuset
Vad önskar du att du hade förstått bättre när du gav dig in i akutläkarvärlden?
Jag hade önskat att vi från första början hade haft ett ännu större fokus på den framtida arbetsmiljön!
Samtidigt är det först nu när vi är på plats och arbetar heltid på akuten som vi kan börja se om vi har ett hållbart schema, har rätt arbetsuppgifter, om vi fördelar arbetet i teamen på bra sätt och om vi har rätt och/eller tillräcklig kompetens för arbetsuppgiften mm. Den utvecklingen måste nog gå snabbare så att vi inte förlorar kompetens /läkare på vägen.
I Linköping/Motala där jag är verksam, har vi idag 24 specialister och 37 ST-läkare i Akutsjukvård. Vi har kommit långt i utvecklingen till en akutläkarbemannad akut men det största hotet för en hållbar utveckling är om vi inte får till en hållbar arbetsmiljö.
SWESEM arbetar idag med att ta fram en arbetsmiljöpolicy som förhoppningsvis kommer att vara en hjälp på vägen till en hållbar arbetsmiljö över tid!
Vilket råd hade du givit dig själv så här i efterhand?
Det råd jag skulle ge mig själv är att implementeringen av en ny teammedlem ( läs akutläkare)på akuten tar tid och måste förankras i alla led ännu mycket mer än vad du tror!
Att bygga nya team tar tid! Att bara få till gemensamma arbetstider tar tid !
Och att samarbetet med de kliniker som ska avvecklas från akuten måste vara tydligt och ömsint med god förståelse för att andra inte har kommit lika långt i tankarna om förändringen som du själv!
Hur tänker du kring utvecklingen idag?
Jag ser en ”baby boom” av akutläkarsatsningar i landet sedan det blev en basspecialitet i akutsjukvård, vilket är fantastiskt kul!
De landsting som redan nu har utbildat ett flertal specialister får nog räkna med att dela med sig av dessa till de som är i startgroparna att införa ST-utbildning i akutsjukvård. Då går utvecklingen i Sverige lite snabbare och det tjänar vi alla på. Att engagera sig i de etablerade chefs-och utbildningsnätverken är en god hjälp.
Jag hoppas att alla jobbar hårt för en hållbar arbetsmiljö som inte bara handlar om schema utan lika mycket om att man har rätt kompetens för arbetsuppgiften! Det betyder bl.a att man inom en akutläkarverksamhet måste schemalägga för fortbildning då det sällan finns ”luft i systemet” .
Är vi där du trodde att vi skulle vara för 18 år sedan?
Jag hade nog trott att utvecklingen hade varit mer jämn över Sveriges landsting idag och inte att det fortfarande finns landsting som ännu inte påbörjat sin akutläkarsatsning.
Vilka personer som varit viktiga för utvecklingen av akutspecialiteten i Sverige vill du nominera till att beskriva sina erfarenheter?
Jag vill nominera Akutläkare Pia Malmqvist vid ALB och Professor i Akutsjukvård Lisa Kurland vid Örebro Universitetssjukhus som på olika sätt arbetat för utveckla akutläkarspecialiteten i Sverige.
Kerstin Skoog Tigerström
Kommentarer
Skicka en kommentar