Linköping skriver på SWESEM's blog

Linköpings akutmottagning, modell för akutläkardriven akutmottagning i Sverige?


Akutmottagningen på Universitetssjukhuset i Linköping har sedan 2005 haft akutläkarutbildning. Initialt drevs akutläkarutbildningen i projektform men har sedan flera år övergått i förvaltning. Till sommaren 2014 räknar man med att ha 17 färdiga specialister i akutsjukvård. Det finns ett 20-tal ST-läkare. En del av ST-läkarna delar sina block mellan akutmottagningen på Universitetssjukhuset i Linköping och akutmottagningen på lasarettet i Motala.
Arbete för integrering av den pediatriska barnakuten i akutmottagningen finns och 2016 beräknas det finnas ett barnteam på akutmottagningen, som handlägger alla barn oavsett sökorsak. Genom åren har primärjour i infektion, ortopedi och kirurgi helt försvunnit från akutmottagningen i Linköping, och i internmedicin och neurologi sker en successiv avveckling. Nattetid är akutmottagningen enda ingången för alla sökande akutpatienter oavsett sökorsak vilket innebär att akutläkare då får ett helt oselekterat flöde. Inom en snar framtid arbetar enbart specialister och ST-läkare i akutsjukvård på akutmottagningen, samt randande ST-läkare från andra kliniker och AT-läkare. Redan idag gör AT-läkare akutblock om ca 3 månader istället för att gå jourer när de har respektive klinikplacering. I övrigt får inte olegitimerade läkare arbeta på akuten. ST-läkare inom allmänmedicin, gynekologi och anestesi förekommer i nuläget som randande.
Arbetet sker i team och högst bemanning finns när söktrycket är som störst. RETTS används som prioriteringsinstrument, och ambitionen är ett dragande system där teamen snabbt hämtar nya patienter och triagerar och handlägger dem i teamet. Snabbspår för extremitetsskador finns. Landstinget i Östergötland prioriterar 1:4 målen (alla akutpatienter ska träffa läkare inom en timme, och vara färdighandlagda på akutmottagningen inom fyra timmar) vilket inneburit att förändringsarbete för snabbare genomströmning på akuten ägt rum, med goda resultat även om målen inte nåtts helt ännu. Det finns en mindre CDU på akutmottagningen, men ännu inte alla dygnets timmar.
Dagtid finns en s.k. ledningsläkare som ska vara specialist i akutsjukvård och som har det operativa ansvaret för akutmottagningen och även fungerar som handledare. Visst stöd till ambulansen sker även via ledningsläkarfunktionen. Inom en snar framtid finns ledningsläkarfunktionen dygnet runt.
Procedursedering och ultraljud har varit nyckelfrågor som man jobbat extra med. Lustgasmöjligheter finns på akutmottagningen och kompetens finns hos akutläkarna. Ultraljudsapparat har funnits länge och det sker en successiv kompetensökning inom ultraljud i akutläkarkollektivet. Alla nya ST-läkare får en vecka avsatt för basal ultraljudsträning.
Den löpande ST-utbildningen sker i enlighet med Swesems riktlinjer. Av schematekniska skäl läggs hela veckor vikta för ST-läkarutbildningen, en hösttermin och en vårtermin. Målbeskrivningen har delats in i fyra block med olika teman, som rullar i tvåårsperioder. Den teoretisk utbildning ges i form av föreläsningar samt strukturerade patientfallsdragningar. Den praktiska utbildningen består av larmfall, differentialdiagnostiska fall och extremitetsfall enligt Swesems koncept, samt övningar i praktiska färdigheter. Kompetensutvecklingsprogram för specialister i akutsjukvård är under utarbetning.

Här är ledningsdisken, ledningsköterska i förgrunden och ledningsläkare i
bakgrunden. Därifrån har man bra utsikt över väntrummet (även om
patienterna tillbringar allt kortare tid där) åt ena hållet och in mot
resten av akuten åt andra hållet.